lördag 17 mars 2012

Var ute en sväng

Hade för avsikt att inte träna förens imorgon, men kunde inte hålla mig. Så jag tog våran hund och gick ut för att jogga lite.

Vi har stans lataste hund.
Jag fick släpa med henne.
Det var inte speciellt roligt.
Blev ganska irriterad.
Kanske skrek några mindre snälla ord.
Men hon är fan lat.

Passet gick inget vidare. Stor del i det tror jag är att jag inte är van att inandas kall luft.

...och att jag fick släpa runt på hunden.

Hittade ett verktyg

Som med största sannolikhet gör att jag flyttar denna blogg till "mitt webbhotell". WordPress heter det och efter att ha läst på och installerat och testat är jag övertygad om att det är ett oerhört potentiellt program.

Så... Om du är ny kan du räkna med att få lägga in ett nytt bokmärke snart. Bara så du vet =)

fredag 16 mars 2012

Hail o stora pizza

Fredag.
Vi har fredag som lyxkväll.
Kvällen då vi inte tänker utan bara äter. Mmm...

Idag var både jag och min fru sugna på pizza. Så efter lite fundering så bestämde vi oss för att så fick det bli. Köpe pizza dessutom. Jag menar ska man lyxa så är det väl lika bra att göra det rejält.

Beställde en Jamaica. Skinka, champinjoner och räkor. Visst låter det gott! När jag öppnade kartongen så smekte doften min näsa. Dreglet samlades i min mun. Tog besticken och skar en fin liten bit som jag sedan lät landa i min mun.

Antiklimax.
Den smakade inte alls så gott som jag hade föreställt mig. Den smakade... Ja vad smakade den? I princip ingenting. Vart var oreganon? Vart var smakerna? Den var grå och tråkig. Skit tråkig faktiskt.

I efterhand så hade salladen med rökt lamm smakat så mycket bättre. Ja det var det vi valde bort. Stort misstag.

Det enda positiva var att jag blev mätt på mindre än en halv pizza. När hände det senast?

Å en sak är säker.
Det kommer dröja innan jag köper pizza igen.

Vasaloppet.

I år fylldes vasaloppet rekordsnabbt. Dessvärre så är inte jag en av de 15000 som fick en plats.

Visst, jag kände mig nedslagen igår. Men ett par vänner informerade mig igår om att det brukar vara ganska lätt att få tag i en plats om man bara har lite is i magen.

I värsta fall får jag köra öppetspår. Men jag har fortfarande för avsikt att stå på startlinjen i Sälen första söndagen i mars nästa år.

Vägen dit blev inte som jag tänkt. Men det kommer bli bra.

När jag funderade över mitt moffa-begär igår så fick jag en tanke. Kan det hänga ihop med min besvikelse över att jag inte hade råd att köpa en plats? Ju mer jag funderar över det och tittar i min historia, ja desto mer så känns det logiskt.

Invägning - Boom Boom Pow

Fredag och det innebär invägning för mig och min fru. Ja jag vet att vågen bara är en skala med siffror, men just nu har skalan en betydelse och en funktion. Om jag dessutom adderar min psykiska hälsa så mår jag just nu kungligt bra!

Nåväl, nu till siffrorna.
Förra fredagen vägde jag in på 99.9 kilo.

Idag den 16 mars har jag lämnat fetman till förmån för att bara vara tjock. Vågen stannade på 97.5.

Ett underbart litet minus på 2.4 kilo.

Vet att det är galet minus.
Men låt mig njuta av det för min erfarenhet säger mig att efter stort minus finns risk för ett litet plus.

torsdag 15 mars 2012

Ge mig en gris

Jag helsteker den och trycker i mig utan betänkligheter.

Nej det är en överdrift.
Men jisses vilket sjukt moffa-sug som har slagit till. Nästan så jag får sitta på händerna för att inte trycka i mig allt som finns här.

Var länge sedan jag åkte på ett sug som detta. Det är nu man verkligen sätts på prov, hur stark jag är i min övertygelse. Som tur är har en kollega bryggt kaffe, så nu moffar jag kaffe.

Gah.

Jävla skit.

Fick reda på att det bara är 2000 platser kvar i vasaloppet. Hade tänkt anmäla mig vid löning men nu ser det ut som om jag behöver skaka fram pengar innan det.

Pust och stön.

Så passande!

1 dag kvar till helg.
Man kan nog säga att den kommer väldigt passande. När jag vaknade idag ville rösten inte riktigt vara med. Så du kan väl vara snäll å hålla en tumme för att den inte försämras. Tack.

Dock så känns resten av kroppen bättre. Fortfarande lite värk men ingen feberkänning. Så allt tyder ändå att kroppen är på väg åt rätt håll och det känns gott! Min förhoppning är fortfarande att köra ett pass på söndag. Även om det skulle vara ett extremt lugnt så vore det skönt.

Även om jag inte tränat på gym denna vecka så har jag ändå rört mig. På jobbet är vi ute och går ca 4,5 kilometer varje dag. Inte speciellt fort, men det är rörelse i vilket fall!

Nej nu ska jag snart hoppa av bussen.

onsdag 14 mars 2012

Nej nu känner jag.

Nej nu känner jag att denna blogg har varit lite väl negativ ett par dagar. Något jag verkligen inte vill att den skall vara. Fast det är klart, när den fysiska hälsan inte är på topp så är det lätt att det smittar av sig på den psykiska.

Dock finns det massor av positiva saker med att sätta träningsförbud en vecka. Dels så får kroppen kurera sig ifrån förkylningen, men framförallt så får kroppen en chans att återhämta sig efter den relativt intensiva starten på min träning. Att gå från 0 till 85 är ett stort kliv. Kanske därför jag sitter här med denna förkylning. Skall nog aldrig underskatta kroppens eget sätt att säga att nu tar vi det lite lugnt.

Jag har dock en förhoppning om att jag, eller rättare sagt vi, ska vara kurerade tills på söndag så att vi får köra ett pass ihop, jag och min älskade. Tror att vi båda är i behov av det. För en annan sak som jag har reflekterat över att kroppen verkligen vänjer sig snabbt vid att få röra på sig. Ja inte bara vardags motionen utan att verkligen få köra ett hårt pass och bli genuint jävligt trött.

När man inte har gjort det på nästan en vecka så finns det ett kryp i kroppen, ja även om man är förkyld, som skriker efter att bli tillfredsställt.

Såg en rubrik i aftonbladet som handlade om att få tips på hur man går ner 15 kilo till sommaren. Fast det krävde att man var plusmedlem och spontant skulle jag även gissa att det kräver ett medlemskap i viktklubb.

Men jag kan ge er ett tips eftersom jag snart har tappat 15.
Lägg om kosten, ät på regelbundna tider och börja rör på kroppen.
Svårare än så är det inte!

Jag vet att jag vid något tillfälle har sagt att vikten skulle bli sekundär, men nej. Den är just nu primär. Anledningen till att den är det är att med den övervikt jag har så sliter det extremt mycke på mina knän när jag tränar. Så tills dess att jag kommer under 87 tillåter jag mig att sätta vikten som det primära. Där efter så återgår jag till att ha träningen som det primära.

Nåväl.
Det var allt för nu!

I löööv Alvedon

Sitter på bussen och är på väg mot jobbet. Med facit i hand gjorde jag absolut rätt i att hoppa gårdagens tänkta träning.

Idag är halsen fylld med något spännande och odefinierbart. Men ingen feber och det är huvudsaken.

Ser ut att bli en fin dag idag.

...trött...

tisdag 13 mars 2012

Känner mig inte bra

Ont i bröstet, kli i halsen, frusen och matlust lika med noll. Inser att det kommer att bli en tidig kväll. Om dryga en timme så är det dags att natta skruttan. Blir inte mycket senare för mig. Eller ja... Jag skall i vilket fall lägga mig i soffan när jag har nattat henne.

Sedan hoppas jag att alvedonerna gör sitt jobb i natt.

3 dagar till helg. Borde funka.

Insikt

Sitter på jobbet och inser att min kropp inte är i balans. Halsen kliar, musklerna värker och ja allmän matthet. Eftersom att jag känner mig lite stressad över att inte ha tränat sedan i fredags så väljer jag nu att plocka bort dagens och torsdagens pass till förmån för att låta kroppen komma i balans.

Kommer dock suga hårt, men då behöver jag inte känna stress över att missa träningar.

Nu fokus på att bli bra.

Det ser bra ut

Även om det fläktar lite och är ett molntäcke över byn så ser det lovande ut . Över Närkeslätten håller solen på att stiga upp. Fåglarna kvittrar, känns talande för hela min livssituation just nu. Visst finns det moln, men i huvudsak är det en ljus framtid vi går till mötes.

"när inga sorger finns kvar, vad blir vi då lyckligare av?"

måndag 12 mars 2012

Lång dag

Idag har det varit en lång dag. Dessvärre inte på grund av träning. Nej idag har det varit mötesdag. I och för sig så var det ett bra möte. Lite feel good känsla efteråt. Skulle nog vilja påstå att träningen har hjälpt mig att hitta tillbaks till känslan för jobbet och min yrkesroll. Något jag är väldigt glad för. Var verkligen på väg att lämna in i höstas.

Men nu är jag tillbaks i matchen.

Det negativa med att just denna dag blev lång är att där hemma har jag en sjuk fru som bara längtar efter lite avlastning. Något hon givetvis ska få så snart jag kliver innanför dörren. Då ska hon få ta sin filt och krypa upp i soffan och bara vara. Det har hon förtjänat.

Överlag har detta varit en underbar dag.

Vardagsmotion

Tänkte på en sak.
Jag skriver relativt ofta om träning på gymmet. Men nästan aldrig om något som jag tror man kommer långt med, om man liksom jag strävar neråt och det är den hederliga vardagsmotionen.

Den motion som egentligen bara kräver lite mer tid men inget ombyte. Det kan till exempel vara att kliva av bussen några hållplatser tidigare och gå en lite längre sträcka till jobbet. Eller om man har möjlighet, cykla till och från jobbet. Ta en promenad när man ska handla något ifrån affären.

Eller varför inte bara gå ut och njuta av våren i en skön promenad.

Detta är något jag ska göra om en stund. Ut i solen på arbetstid känns riktigt lyxigt!

Hur får du in vardagsmotionen i ditt liv?

Klarblå himmel och soluppgång

Som en salut till livet mötte solen mig när jag for till jobbet. Det var verkligen så där magiskt vackert som bara Moder Jord kan fixa. Väljer att se det som ett tecken för hur denna vecka kommer att bli.

Idag är det lång dag på jobbet, vilket just idag är ok. Egentligen är det min frus dag att träna, men då hon inte är kry så blir det vila.

Efter 35 år har jag lärt mig något om mig själv. Ibland är det positivt, ibland negativt. Allt beror på vad det i grund och botten handlar om.

Det jag lärt om mig själv är att jag är en All-in människa. Jag har jättesvårt att göra något halvdant. Eller svårt, det blir inget gjort om jag inte satsar allt.

Det är jag fullt medveten om.
Men jag är en av de lyckliga, jag har en fru som gör sitt bästa för att bromsa eller pusha mig beroende på vad det gäller.

Hon gör ett hästjobb och det ska hon ha all cred för.

Ni vet att man ibland säger att utan sin respektive så är man ingenting, eller jo, men inte allt det man skulle kunna vara.

Precis så är det.
Jag gör allt för att hon ska få känna det jag känner.

Älskar dig Camilla.

söndag 11 mars 2012

Det blev ingen träning

Men lika fan känns det som om kroppen har varit utsatt för ett träningspass DeLux. Benhinnorna värker, lårmuskelaturen värker. Ja hela kroppen verkar ha varit ute på ett grymt pass medan jag låg utslagen i soffan under ett täcke och sov.

Dock har jag återfått viss energi efter att ha ätit middag och duschat. Bara att hoppas att natten kurerar resten.

Dock så har jag en högre önskan.
Om Du så inte kurerar mig kan jag leva med. Ja Du kan till och med få ge mig den värsta sortens influensa bara Du låter skruttan bli frisk. Nu. Typ.

Shape Up Club

En av bloggens läsare, Jessica, tipsade mig om en sajt vid namn ShapeUpClub.com. En sajt som påminner en hel del om Viktklubb.se.

Så nu när jag inte kan träna så har jag tittat lite på Shape up och vid första anblick så känns det som om Viktklubb inte är i närheten så bra. Detta grundar jag på följande:

1. Man kan nyttja utvalda delar utan att behöva betala för tjänsten.

2. Om ändå vill betala för att få hela paketet så är det betydligt billigare än Viktklubb.

3. De har en riktigt bra app för Android, misstänker att den är lika bra till Iphone.

4. Designen. Känns fräscht och upplyftande på Shape Up. Viktklubb känns som en tidig sajt ifrån början av 00-talet.

Då vår ekonomi just nu inte tillåter att vi svävar ut så mycket så nöjer jag mig med gratis versionen just nu. Men jag kommer att betala för tjänsten så småningom. Kommer då att berätta vad jag tycker om det.

Kolla in och lämna gärna en kommentar om vad du tycker.

Frukost inmundigad

Vilket tordes vara ett tecken på att nu är jag redo för dagens träningspass.
Om det nu inte vore för den lilla detaljen att min kropp har börjat värka. En trötthet har slagit till och ja... Jag väntar med träning för att se om det bara är något tillfälligt som är på besök.

Har lovat mig själv att lyssna på kroppen och det försöker jag göra nu. Även om det verkligen suger sten hårt. Söndagens pass är annars det absolut bästa på hela veckan, det är då vi kan träna tillsammans jag och min fru. 

=(

Träningsdag

Ja efter att ha fått lite sovmorgon, lyckades sova enda tills klockan var 07.10, så ska vi snart äta lite frukost. Är så vansinnigt sugen på kokt ägg med kaviar. Men dessvärre har vi varken ägg eller kaviar hemma så det får bli det gamla vanliga.

Kroppen känns pigg och vi ska satsa på att träna idag. Camilla ska ta ett lugn simpass, sol och bastu. Själv ska jag satsa på 30 minuter styrka och 1½ timme kondition fördelat på 60 min löpband + 30 min cykel. Vet att jag hade pratat om simningen. Men jag hade inte riktigt tid att titta efter crawl-teknik igår så med största sannolikhet så blir det inget sim idag.

Alva har åkt på en riktig förkylning. Näsan är täppt och livet är allmänt jobbigt.
Återkommer med rapport ifrån passet lite senare.

lördag 10 mars 2012

Fantastico.

Eller inte riktigt.
Camilla har varit risig hela dagen. Alva har snorat och hostat lite efter middagsluren och nu har jag lite lätt kli i halsen. Känns inte direkt som något jag har efterlyst. Men mitt kli i halsen hoppas jag bara är ett flimmer hår som håller på att växa ut... Ja vi bestämmer att det är så.

Hur som helst.
Det har varit en ganska lång dag då jag har varit trött och samtidigt så har jag försökt låta Camilla få vila så mycket som möjligt. Så på förmiddagen var jag ute med Alva i solskenet och lekte i ett par lekparker. Mysigt men det blåste. Passade på att sova en skvätt medan Alva gjorde det samma.

Så man kan nog sammanfatta denna dag som lugn.

Nu skall jag snart fixa välling åt Alva och sedan blir det natti natti för henne. För oss blir det en lugn kväll, skulle gissa på att vi inte blir allt för sena ner i sängen.

Håll en tumme för att vi är pigga och friska imorgon när vi vaknar. För jag har fortfarande för avsikt att träna.

Ett litet förtydligande.

Anders var så tacksam och gav mig lite procentsatser. Med hjälp av dessa kom jag på det som jag var ute efter.

Men bara för att vara tydlig.
Jag tokräknar inte kcal, anledningen till att jag ville ha procentsatser är att få ett hum. Har skrivit om det förut att jag måste lära om, lära på nytt hur man äter maten under en dag. Då är det ganska bra att få en procentsats att gå efter. För det underlättar en hel del att få en bild av hur en normal portion skall se ut.

Visst kan man göra som Anders skrev, äta 100% av kalorierna vid en måltid och på så vis få sig en dags kaloribehov. Men nu är jag inte intresserad av detta då jag tror att det inte finns något hälsosamt med att göra på det viset. Men som sagt det är vad jag tror.

Nej nu skall jag dricka en kopp kaffe och njuta.

Jag behöver hjälp

Försöker komma ihåg hur man ska fördela sina kalorier under en dag. Ja alltså hur många procent som ska ätas till frukost osv.

Men jag kommer inte ihåg.

Så nu behöver jag hjälp av någon som vet.

Tack på förhand

fredag 9 mars 2012

Ok nu har jag googlat lite.

Ja efter dagens mindre trevliga insikt så har jag under kvällen googlat runt lite, försökt läsa på lite om simning.

Det verkar som om det är crawl jag borde satsa på att lära mig. Inte enbart för att det är den snabbaste stilen. Nej den är oxå väldigt skonsam mot benen vad jag har förstått. Med tanke på löpningen och cykeln så kan det kanske vara klokt att ge mig på det.

Så imorgon ska jag titta på teknik och efter konditionspasset på söndag så tänker jag hoppa i bassängen igen och se hur det känns.

En sak är säker, det bästa med denna resa är att jag ger mig chansen att prova nya saker vilket är underbart.

Nej nu skall jag stänga ned, be min fru släcka lampan för att sedan hälsa på John Blund.

Katastrof

Nog för att jag hade en känsla av att simning inte var något jag var vidare duktig på.

Jag inser att 1000 meter inte kommer vara något problem att simma innan sommaren. Ja om det inte vore för den lilla lilla detaljen att jag kan fan inte simma bröstsim.

Jag saknar teknik, känner mig som en sjunkande sten i vattnet sim sprattlar för att hålla mig över ytan och långsamt tar mig framåt.

Insikten svider, men jag ser det som en utmaning.

I helgen ska jag banne mig hitta en instruktionsvideo om hur man börjar simma och slutar vara en valross.

Life is goooooood!

Ja, just nu är livet fantastiskt. Skulle nog kunna säga att så bra som det är nu var det länge sedan det var.

Är nog ganska övertygad om att orsaken till detta går att finna i familjen och träningen. Dessa två komponenter ger mig själslig ro och energi.

Underbart!

Känslan

Nu har jag hoppat på bussen mot jobbet. Natten varit riktigt god, sovit mer eller mindre som en stock hela natten. Fantastiskt skönt!

Kombinera det med att det är fredag och ett bra minus på vågen så är känslan i min kropp helt jävla fantastisk!

Att det dessutom blev ett minus för Camilla gör inte känslan ett dugg sämre. Så nu återstår bara att ro denna arbetsdag i hamn sedan är det helg! =)

Ska med största sannolikhet köra ett pass simning i eftermiddag. Lite för att få insikt om hur stort jobb jag har framför mig. Målet är att jag ska klara av att simma 1000 meter innan sommaren. Kanske låter lätt som en plätt för vissa, men för mig är det långt och jag ser det som en medeltuff utmaning.

Nej nu är det dags för bussbyte.

Invägning

Ja då är fredagen här och med den den obligatoriska vägningen.

Och. Jag. Kan. Stolt. Säga. Att. Jag. Gjorde. Det.

Nu är jag äntligen tvåsiffrig. Det tog mig nio veckor.

Nu är nästa mål att lämna 90-talet. Förhoppningsvis så sker det om ganska exakt nio veckor. Det är målet i vilket fall.

Veckans resultat:
Vikt : 99,9
Ett minus på 1,1 kilo.

Helnöjd.


torsdag 8 mars 2012

Inte ofta jag blir tagen av något

Men ikväll blev jag tagen efter att ha sett en dokumentär som heter "Tjock, tjockare".

Medans jag tittade på den fick jag en känsla av illamående och obehag. Ville stänga av, blunda och hålla för öronen. För det mesta av den enkla anledning att de ofta sa saker som var sanna. Känslor, ja det var många som inte kunde förhålla sig till känslor utan valde att äta. Vid sorg så var det mat som var tröst, vid glädje så firade de med mat. Faktum var att de avstod både det ena och det andra för matens skull.

Med deras leverne, som för så många överviktiga, så följde sjukdomar av typen diabetes, högt blodtryck, njursvikt och höga blodfetter.

Jag antar att denna dokumentär inte skulle ha träffat mig så hårt som den gjorde, om det inte vore för att jag i min familj har en historia av just dessa sjukdomar.

Fetma, diabetes (viktrelaterad) och högt blodtryck är inte på något vis obekant.

Men det som gör mig ledsen, nej, förbannad är att man tror man är någon jävla super människa som inte behöver röra på sig, dessutom så finns det mediciner som fixar blodsockernivån.

Så jävla egoistiskt.

Ja visst, det kanske är lätt att säga för mig som har börjat träna och äta hälsosamt. Men det är väl för fan inget som hindrar dig/er att göra det samma.

Bara att sätta på sig ett par skor och gå ut på en promenad om dagen, att laga hälsosam mat, ja det är inte ett dugg svårt om man vill.

För det är det som är en grundförutsättning, viljan.

Trött å lite frusen

Idag är jag inte på topp. Känner mig frusen ända in i märgen, lägger ni till en enorm trötthet så har ni mitt fysiska skick just nu.

Sitter på bussen, mot hemmet, mot Alva och mot kaffe. Har inte druckit något sedan åtta. Så det kan vara en orsak till mitt tillstånd. Att det sedan har snöat och är allmänt trist ute kan vara ytterligare en bidragande orsak.

När jag tänker på saken lite grann så kanske jag inte behöver finna orsaken. Jag kanske bara ska tillåta mig att inte vara på topp.

Å det är ju jävligt lätt...

Jag ser det snöar...

Tralala...
Så roligt. Eller?
Förhoppningsvis så försvinner den lika snabbt som den kom. För om vi inte ha haft vinter tidigare så ser jag faktiskt ingen orsak till att vi ska få det nu.

Nej ge oss fullskalig vår, mjuka stigar att löpa på, torr asfalt att cykla på, fåglar som kvittrar och en sol som värmer oss. Är det för mycket begärt i mars?

Ok. Jag kan nöja mig med fåglarna och solen.

Dessutom hade jag sett fram emot att få busa med Alva i lekparken, i solsken. Men det får bli bus inne istället.

Nehepp.
Kanske en kopp kaffe skulle göra susen.

Om ett dygn

Så står det klart för mig om det blev denna vecka som jag lämnade 3-siffrigt. Vore onekligen väldigt skönt att få klara den första av tre 10or.

Fast fixar jag det inte denna vecka sim kommer jag garanterat att göra det nästa.

Natten har varit god, fast jag hade lätt kunnat sova ett par timmar till. Tror jag sov innan klockan passerat 21.30.

Nej nu ska jag försöka vakna till.

onsdag 7 mars 2012

Mätt i magen

Mätt i magen och ny tvagad sitter jag här och kan bara konstatera att livet är riktigt bra just nu. Börjar märka en kraftig förbättring av den mentala hälsan i takt med varje träningspass jag lägger bakom mig. Så att säga något annat än att träning har en positiv inverkan vore en lögn. Att detta sedan sammanfaller med att våren har börjat göra sig påmind gör knappast livet till det sämre.

Idag var det älsklingens dag att laga mat.
Hon bjöd oss på viltwok och ris. Så himla gott.

Imorgon har jag kvalitets eftermiddag med Alva, Camilla har träning, simning står på hennes schema.

Nu skall jag alldeles strax släcka ned här och krypa ned i sängen. Lite lätt trött.

Dagens träning.

Ja då sitter jag på bussen och är på väg hem. Arbetsdagen var fantastisk, fick för första gången detta läsår känna lite adrenalin. I like.

Hur som helst.
Efter jobbet väntade ett pass på gymmet och jag höll vad jag sagt. Ingen löpning. Visst, det var ruskigt lockande, men eftersom att klassikern inte bara innehåller löpning så hoppade jag på motionscykeln och släppte loss energin där. 60 minuter härligt alpinpass. En snitthastighet på 40 km/h. Kändes som ett bra pass. Dessutom ett viktigt, för min avsikt är att ifrån April börja cykla t/r till jobbet 3 dagar i veckan. Så för att fixa det kommer jag nu lägga in ett pass i veckan på cykeln.

Dessutom tänker jag mig att det kan vara på sin plats att börja simma. Så samma sak där. 1 pass i veckan till simning. De andra passen får bli löpbandet och styrka. Tror det blir bra.

Förresten.
En skön liten iakttagelse, innan träningen var jag trött och seg, höll på att låta Rolf få bestämma. Men nu känner jag energi i kroppen igen. En alldeles fantastisk känsla.

Kort å gott.
Livet är gottit.

Träningsdag

Även om jag hade svårt att somna denna natt så sov jag så gott de timmar jag fick. När jag vaknade och klev upp ur sängen så blev jag glatt överaskad, det onda i knäna var nästan helt borta. Tänk vad bra, för just idag är det träningsdag. Så nu när det onda (Rolf?) är borta tänkta jag ge mig i kast med att löpa 60 minuter!

Nej jag skoja bara, idag får det bli cykeln som är mitt redskap. 45-60 minuters alpinepass är grundtanken. Allt handlar om tiden idag. För 15.30 har vi ett informationsmöte och min tanke är att jag skall hinna träna innan det. Men som sagt det är min tanke, ibland vill inte tanke och verklighet stämma överens. Tyvärr.

Nu puttrar kaffebryggaren ut de sista dropparna, så därför stannar jag här. Kaffetarmen skriker efter den gyllne drycken!

tisdag 6 mars 2012

Finns en aspekt jag inte räknat med, eller på.

Satte mig ned för att ta en titt på vad det kan tänkas kosta att göra en Klassiker och ja, det är fan inte gratis. Man kan nog säga att man inte kommer så långt på blod, svett och tårar.

Vi börjar från början.
Ett gym kort på Actic hel år kostar 3600:- om vi sedan lägger till träningskläder så hamnar vi på ungefär 5500:-.

Sedan har vi det kära Vasaloppet. I anmälningsavgift har vi 1350:- + medlemskap i någon skidklubb. Jag valde Hällefors, 150:-. Till det skall man då ha ett paket rullskidor, som jag inte har vågat titta vad det kostar, sedan ett paket vinterskidor med kläder, det har jag inte heller vågat kolla upp.

Loppet efter det är Vätternrundan. Anmälningsavgiften ligger där på 1250:-. Inte så farligt. Men sedan behöver man en bra cykel, skor och kläder. Puh. har jag tur så hittar man för 10.000:-

Men sedan blir det billigt!
Vansbrosimningen 625:- i anmälan å så kan man komma billigt undan med ett par badbyxor, eller behöver man våtdräkt?

Sist men inte minst har vi Lidingöloppet med sina blygsamma 375:-. Men då behöver jag skor samt löparkläder.

Så för att genomföra en liten klassiker så kommer det alltså att kosta minst... 20.000:-

Någon som vill sponsra?

Träningsvärk?

Kan man ha träningsvärk i knäna?

Å vad jag längtar



I eftermiddag är det Camilla som ska in till gymmet och pressa sin kropp. Jag ska i gengäld få mysa och ha lite kvalitetstid med Skruttan. Bara tanken på det får tiden att gå lite snabbare. Det är väl en himla tur det. För just nu kryper den fram.

Låt mig få presentera Rolf

För er som inte följt med ifrån den gamla bloggen, utan tillkommit sedan jag startade upp denna skulle jag vilja presentera er för Rolf.

Rolf är, låt oss kalla honom, mitt alter ego.
Rolf är en herre som gärna njuter av livet men inte direkt på ett hälsosamt sätt. Nej han väljer gärna det feta, onyttiga och bekväma livet. Att gå på gym är i hans värld helt otänkbart. Hellre dör han än att gå på gym. Det närmsta Rolf kommer motion är för övrigt att öppna ölburken framför vinterstudion. I Rolfs värld är rörelsen när han reser sig ifrån soffan att jämställa med en situp och med tanke på det så tycker han att han får tillräckligt med träning varje gång han tvingas att resa sig upp för att hämta en ny öl.

Till vardags rör han sig minimalt, till och från jobbet finns inget annat än att åka bil. En bil som på insidan vittnar om vilken god stamgäst Rolf är på Max, Burger King och Mc donken. Rolf blir dessutom förbannad om någon har snott "hans" parkeringsplats. Givetvis är det inte hans men den ligger närmast dörren till företaget han jobbar på och det finner han som en tillräcklig orsak för att anse den som just hans.

När Rolf åker till affären, vilket inte händer så ofta, så parkerar han på platserna som är märkta för familjer. Detta på grund av att de helt enkelt ligger närmast ingången och bara för att man inte har familj så ska man inte straffas med längre promenad.

Denna Rolf är ofta en morot för mig på gymmet, jag behöver bara ställa mig frågan, -Vill jag vara som Rolf?
Svaret är givetvis nej och med det kommer ytterliggare lite energi att fortsätta kämpa.

Dock har skapandet av mitt alter ego fått mig att inse att Rolf är ett fenomen. Rolf behöver inte vara en man utan kan lika gärna vara en kvinna. Rolfar finns dessutom överallt, tror säkert att du har stött på en Rolf på din arbetsplats, i din bekantskapskrets eller någon annanstans. Rolfar är tragiska människor som inte inser vilken negativ energi de sprider runt sig. Bara genom att entra ett rum kan de konsten att ta bort lusten, ja om man låter dem göra det.

Så säg hej till Rolf för han kommer att dyka upp då och då!

Så där ja

Nu har kroppen vaknat och med den så har värken i knäna lättat. Känns riktigt positivt!

Den är inte helt borta men nu slipper jag i alla fall gå runt och se ut som en gammal person. Ja, inte för att det är något fel på gamla, men jag är inte ens 35... Så ja.

Har fått tips

Igår skickade jag ut en liten efterlysning om det kunde tänkas finnas någon Personlig tränare som kunde ta mig under sina vingar. Hade väl inga direkta förhoppningar om att det skulle generera något.

Men det har det gjort!
Har fått två namn som jag skall höra av mig till under dagen/morgondagen. Den ena är en tjej här i Örebro och den andra är en kille i Södertälje. Känns enormt roligt!

Ser fram emot framtiden!
Men lever i nuet.

Aj och oj.

Efter att vi hade släckt ljuset igår så hade jag förberett mig på en lång och skön natts sömn. Men tänk att det inte alltid blir sim man förutsatt. Vet att klockan hade passerat 01. Tiden fram tills dess att klockan ringde var inte speciellt njutningsfull. Dock vet jag en sak, kommer inte vara några större problem att somna ikväll. Allt medför något positivt. Gäller bara att hitta rätt infallsvinkel!

Men som rubriken lyder så kanske ni förstår att natten snarare var ett oj än ett aj.

Ajet kommer ifrån mina knän. Det känns som om det är muskelfestän som har vaknat till liv. Inser, inte för att jag vill vara pessimistisk, att morgondagens träningspass får komma att handla om styrka och ev cykel. För detta är seriöst oskönt.

Trots att detta är något negativt, så finns det ändå positiva saker att ta med mig. För det första så måste jag lyssna på kroppen, hade jag inte varit så envis igår så hade jag förmodligen inte haft ont idag. Att det händer nu och inte strax innan vasan eller något av de andra loppen. För nu Jan jag dra lärdom. Den sista positiva saken är att nu så får jag skaffa mig ett par riktigt bra skor.

Även om jag är helt övertygad om att jag imorgon kommer ha mindre värk, om ens någon, så får löpningen vänta tills nya skor är fixade.

Det ser ut att kunna bli en riktig fin dag idag. Här i Örebro är det klarblå himmel och några få minusgrader. Bådar onekligen gott!

måndag 5 mars 2012

Mat är gott.

Nu har det gått två månader sedan jag och min fru övergav pasta, potatis och ris, ja inte helt bara på vardagarna. Hur som helst.

Dessa två månader har för mig inneburit ett minus på 9 kilo. Min fru har tappat 6 kilo. Jag verkligen beundrar henne för att hon lyckats gå ned så pass. Anledningen till min beundran är att hon inte har tränat lika länge som mig. Faktum är att detta är hennes tredje träningsvecka. Så du har all min respekt Camilla.

Nu efter två månader så provar vi att åter börja äta lite pasta, potatis och ris. För vi vill gärna lära oss att äta rätt. Så nu kör vi 1-principen, vilket kort och gott innebär 1dl kokt pasta eller ris, eller 1 kokt potatis. Tror det dessutom kan vara bra för kroppen med tanke på vår träningsdos.

Våra tallrikar blir nu att påminna mer om tallriksmodellen, vilket är en modell jag tror stenhårt på.

Men det mest positiva med dessa två månader med massa sallad är trots allt att Alva, dottern, har fått upp ögonen och smaklökarna för grönsaker och bönor.

Faktum är att vi ibland får "muta" henne med grönsaker/bönor för att hon ska äta sin mat. Lovar att jag inte klagar!

Bara för att klargöra, Alva har under dessa två månader ätit pasta, potatis och ris.

Ja, nu återstår att se hur detta påverkar vikten och för att inte vara för snabba i bedömningen så ska vi nu köra denna kost i två månader. Sedan får vi utvärdera det hela!

På tal om något annat så vill jag välkomna alla nya läsare! Roligt att ni har hittat hit!

Nu ska jag släcka ned och njuta en stund till av spikmattan.

Hoppas alla får en god natt!

Dagens tanke.
Jag är verktyget för att lyckas med denna resa, men utan stöd av min familj och er så är min resa så mycket svårare.

Helvetesförbannadeskit

Jag är ingen fysiolog.
Men jag känner att det är något som inte står rätt till i mina knän. Varje löpsteg känns som om det skär knivar på den sida som pekar inåt, ja mot det andra knäet. Kanske varit för ivrig igång med löpningen.

Ja det är nog bara att acceptera läget och vila ifrån löpning ett tag. Ta tillfället i akt och satsa på cykeln och simningen ett tag. Även om jag tycker det suger hårt. Älskar trots allt löpbandet.

Ja som ni kanske förstår så gick inte dagens pass som jag hade hoppats. Avsikten var att löpa i 60 minuter. Tyvärr blev det bara dryga 30. Det gick inte mer.

Kan det vara skorna? Tycker att de är för mjuka, ger inte det stöd dom jag vill ha. Eller?

Fan.

Någon som upplevt något liknande och har en gissning om vad det kan tänkas vara?

Oh.

Sitter och surfar runt och fick se att det nu går att anmäla sig till nästa års vasalopp. Så nu måste jag hitta en skidklubb att bli medlem i. Sedan är det bara att anmäla sig...

Har mailat Hällefors skidklubb för att kolla om de har några restriktioner angående om man som medlem måste bo i kommunen.

Att åka Vasan var banne mig inte billigt. 1350:- i anmälan. Fast sedan fanns det något som kostade 1800:- oxå. Vetto fan vad skillnaden är. Får nog undersöka när man sitter vid en dator i kväll.

2 timmar kvar.
Det är sjukt. Men jag har nedräkning till passet. Vad har hänt med mig?

Seriös träningsvärk.

Skönt.
Jag trodde jag gjorde ett relativt lugnt styrkepass igår. Men jag vet inte... Just nu känns det som om muskel efter muskel vaknar till liv och talar om att de lever.

Den senaste i raden av att vakna är axlarna. Speciellt den de där musklerna som håller upp huvudet och ja... Det är inte jätte skönt.

Fast det som kanske är smärtsammast är nog ändå insikten om hur exakt dåligt jag är tränad.

Men det positiva är att nu kan det bara bli bättre.

4 timmar kvar till ett välbehövligt konditionspass. Svetten ska spruta och musklerna värka när jag är klar. Jävlar i min gata vad jag längtar.

En liten efterlysning

Ja nu sitter jag och funderar lite över det här med träningsupplägg och inser att jag famlar ju lite i ett mörker. Visst jag har fått tips av instruktörerna på Actic men för den skull så har jag inte direkt några konkreta saker.

Så nu undrar jag.
Finns det någon i min vänskapskrets eller som läser denna blogg och är utbildad PT eller har väldigt god kunskap som skulle vilja ta mig under sina vingar. Kan se mig lite som ett hälsoexpriment! ;)

Grejen är den att jag vet att grunden till att lyckas med alla 4 delarna i klassikern är kondition. Utan den kommer jag aldrig att greja det. Men jag behöver veta hur jag skall bygga upp den. Backträning, intervaller och distans. Visst den biten är jag med på. Men hur, var och när är frågor som snurrar i min skalle.

Det spelar ingen roll vart du bor, för jag tänker att det räcker med mailkontakt. Fast vad vet jag, jag kanske är ute och cyklar helt när det kommer till den biten också.

Ja, så om du känner att jag vore en rolig utmaning så tveka inte att maila mig. jonas.kristofersson@gmail.com



Ny vecka, nya möjligheter

Och framförallt nya utmaningar.
Dagens utmaning lär nog vara att leverera ett bra träningspass trots de värkande magmusklerna, armarna och ryggen. Som tur är så känns benen relativt pigga. Jo jag är fullt medveten om att bålen är delaktig i löpningen men det som är skönt är att om det inte fungerar på löpbandet så kan jag alltid köra ett distanspass på cykeln.

Har faktiskt inte tänkt ut någon bra utmaning för hela veckan. Kanske får det bli dagens tankenöt.

Köpte nya träningsskor för några veckor sedan. Men har insett att de inte var så bra. Alldeles för mjuka, känner att jag inte får något stöd i avstampen. Så de får hänga kvar till nästa löning.

Tror precis jag kom på utmaningen.
Ska bara låta den landa lite innan jag uttalar den högt.

söndag 4 mars 2012

Att lyssna på kroppen

Har fått lära mig att ibland är det bra att lyssna på kroppen. I vissa fall ska man dock inte göra det.

Just nu skriker min kropp efter två saker. Sömn och moffa allt som finns i kylskåpet. Nästan som att ha en vit ängel på ena axeln och en svart på den andra. Men nu vet jag att den svarta skriker enbart för att den vita existerar. Då vad göra?

Jo.
Jag bejakar den vita, ligger redan i sängen, lampan är släkt och jag ska alldeles strax slå igen mina ögon och hoppas att kroppen känns bra imorgon. För nu jävlar är jag sugen på ett tungt och skönt konditionspass.

Sov gott och du...
Det är bara du som står mellan dig och dina drömmar.

Är det styrkepasset som gör sig påmint

Jag tyckte inte att jag förtog mig på dagens pass. Men den trötthet som jag nu känner i kroppen var det länge sedan jag kände. Visst det är en behaglig trötthet, men den är kolossal.

Hur som helst.
Efter lunchen idag så var vi till skojlandet i Örebro. Betyget för den anläggningen. Hum. En gång ALDRIG mer. Kändes sunkigt som bara den. Nej tacka vet jag lek&bus. Det är riktigt bra.

Nej nu ska jag gå å gosa lite.

När man hör kommentatorn

Prata glatt om vilka påfrestningar vasaloppet innebär. Hur kroppen bryts ned, kramp i magen och för att inte tala om de psykiska aspekterna.

Ja då väcks en fråga i mitt huvud.

VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG?

Lite sent att fundera över det nu. Är ju massor av tid kvar till nästa år.

...

Ett lugnt pass.

Sitter i bilen, på väg hem. Passet idag blev ett lugnt pass. Insåg hur tråkigt jag tycker det är med styrka. Fast jag vet att det är ett nödvändigt ont om kroppen ska stå pall.

Skall dock öka takten lite på vissa övningar. Konditionen idag blev ett alpinpass på cykeln. Börjar kännas som om benen har vaknat och de kommande cykelturerna till och från jobbet känns inte alls lika läskiga längre.

Tror att den största anledningen till det lugna tempot är att jag har för avsikt att jogga 60 minuter imorgon.

Nu ska jag dock njuta av lunch.

Ett år kvar

Det är märkligt hur man reagerar på vissa saker. Som till morgonen när jag såg starten av Vasaloppet, eller det var framförallt minuterna innan själva starten.

Ett pirr i kroppen infann sig. Just det pirret känner jag väl igen. Brukar infinna sig när det är dags för någon form av tävling där jag själv deltar. Men detta var första gången jag kände det utan att fysiskt vara delaktig.

Jag älskar den känslan.
Framförallt så älskar jag tanken på att om ett år vara en av alla som står på startlinjen med pirret i magen.

Nu är vi snart framme vid gymmet.
Dagens pass består av styrka och kondition.

lördag 3 mars 2012

Min fru kan konsten att le sadistiskt

Vi sitter och äter frukost när följande utspelar sig:

Radion är igång och de sänder ifrån Vasaloppet. De har en kvinna i studion som ska köra sin första vasa imorgon...

(R) - Hur många mil skidor behöver man ha åkt innan vasaloppet?
(K) - Ja de säger att man behöver ha åkt 45-50 mil minst...

Tittar på min fru vars ansikte har fått ett väldigt sadistiskt leende...

Viss trötthet.

Natten har varken varit särskilt god eller lång. Vid ettsnåret i natt så flyttade Skruttan in i vår säng, visst det är super mysigt men sömn är väl inte direkt något man förknippar med detta. Ibland känns det som om man har hamnat mitt i propellern på ett litet flygplan.

Men det är mysigt.
Samtidigt är jag oerhört glad över att vi inte ska träna idag. Känns i kroppen som om det inte skulle ha varit så lyckat.

Fast lik förbannat så känner jag ett sug när jag tittar ut och ser solen stiga upp över Närkes slätten.

fredag 2 mars 2012

Fredag stavas l y x i vårat hem

Ja nu har helgen startat på riktigt. Det gjorde den i och för sig när jag å skruttan gled ned i vattnet på badhuset. Kan lova att det var en perfekt början på helgen. Så mysigt!

Just helgen har ju kommit att bli speciella sedan vi tog tag i vår hälsa. Det är nämligen då vi väljer att äta det vi är sugna på. Fast inget brutalt frosseri direkt. Nej i och med att vi har som mål att detta ska vara något livslångt så lär vi oss äta lyxigt men ändå kontrollerat.

Så till denna helg har Camilla, min fru heter så, köpt hem 2*50 cl Cola, vilket är ingenting i jämförelse med hur det var för henne förr. Jag är inte någon jätte fantast av läsk så jag nöjde mig med 1 1/2 liter smaksatt mineralvatten. Till middag ikväll ska vi äta ciabatta med ägg, räkor, sallad och aioli. Kanske inte låter så speciellt, men om man inte äter bröd under veckorna så kan jag lova att det känns som en gourmet middag.

Lite lustigt hur man förändras och framförallt vad man anser som lyx och helg mat. För några veckor sedan så bestod lyxmaten av... Korv med bröd.

Hoppas att ni fått en bra start på er helg!

Lite lustigt.

Sitter på jobbet och inser att snart får jag gå hem. Eller ja. Jag ska till Eyrabadet och bada med skruttan. Frun ska träna.

Men.
Efter mitt mer eller mindre katastrofpass igår så skulle jag ljuga om jag säger att jag inte är avundsjuk på min fru. Men vila är ibland ett måste. Dessutom får jag kvalitéts tid med dotra. Bara det är värt så mycket!

Under 8-9 veckor nu så har vi, jag och min fru, plockat bort pasta, potatis och ris under vardagarna för att särskilja på vardagsmat och helgmat. Men till veckan så är avsikten att börja applicera tallriksmodellen. Få se om det kommer påverka vikt, träning och energi något. Dessutom så är tanken att jag på söndag drar igång styrkepassen. Vilket rent krasst kommer innebära att jag kör dessa dagar under kommande 2-veckor:
Söndag, onsdag, fredag, söndag, tisdag, torsdag och söndag. Detta på inrådan av instruktören på gymmet. Håller på att tänka in mantrat: låga vikter, många och långsamma repetitioner.

Inte bygga mukler.
Bygga uthållighet.

Utmaning.

Efterlysning.

Jag söker nu ett par personer som skulle kunna tänka sig att vara mina mentorer. Det handlar i första hand om en skidåkare och en cyklist. Fast om du besitter kunskaper inom bägge grenarna så räcker det med en person.

Det jag behöver hjälp med är i första hand teknik. Framförallt i skidor eftersom att jag är total nybörjare.

Är du den jag söker eller vet någon som skulle kunna vara det. Hör av dig på Jonas.kristofersson@gmail.com

Hupp!

Invägning

Långsamt är jag på väg att komma i form. Just nu har jag bara 3 kilo kvar av min fetma för att sedan kliva in i de överviktigas rike.

Hur som helst.
Vågen stannade på 101.0 idag. Ett litet minus på fyra hekto. Innerst inne är jag inte nöjd. Men samtidigt så är det ett minus och det är huvudsaken just nu.

Med tanke på att jag ändå kör 3-4 pass i veckan och är noga med vad jag stoppar i mig så funderar jag på om jag ligger lite för lågt.

Eller så ska jag bara sluta fundera och vara nöjd med att jag bara har 1 kilo kvar på 3-siffrigt.

torsdag 1 mars 2012

Bloggen kommer inte...

...att enbart handla om träning.
Grundstenen kommer givetvis vara träning men hälsa, både fysisk och psykisk kommer att belysas.

Det som står på närmast på tur är vägning och den sker imorgon. Ja fokus skulle flyttas ifrån vikten mot klassikern, men för att jag ens ska kunna ge mig chansen att lyckas så måste jag ned i vikt. Så enkelt är det. Så vägning varje fredag kommer att fortsätta tills dess att jag nått ner till någonstans mellan 80-83 kilogram.

Nu väntar två välbehövliga vilodagar. Imorgon är det nämligen min frus träningsdag.

Sov gott, för det kommer jag göra.

Vilket jävla skit pass..

Ja detta pass lär inte gå till historien som ett av de bättre direkt. Nej det var inte ens ett medelmåttigt pass. Kroppen ville verkligen inte vara med idag. Kan ha att göra med att jag är i lite dålig balans just idag. Hur som helst så joggade jag 3,5 kilometer och gick 3.
Eftersom kroppen sa nej så lyssnade jag på den för en gångs skull. Hoppade över cykeln eftersom att det nu gäller att få vara hel. Har inte riktigt tid att gå sönder.
Så istället träffade jag en instruktör som satte ihop det första av 3-4 olika styrkepass. Melodin för mig kommer att vara låga vikter men många repetitioner. Enbart för att bygga uthållighet.
Så något positivt medförde ändå detta pass. Det visade sig dessutom att han är gammal simmare så han erbjöd sig att titta på min simning och ge mig tips.
Så nu har jag alltså en löpare och en simmare som mentorer/instruktörer. Känns jäkligt bra. Nu ska vi "bara" hitta en cyklist och en skidåkare. Sedan är den punkten avklarad.
Efter det återstår då utrustning. Undra om man kan få spons på de sakerna.
Hur som helst så är det grymt roligt att ha målet klart. Jag vet vart jag ska och jag har påbörjat resan. Nu ska jag bara ta den i mål, vilket tordes bli i september 2013.

Läskigt

Nu har jag fattat ett stort beslut, gett mig i kast med den största utmaningen efter att skaffa familj.
Och. Det. Känns. Läskigt.
I och för sig så kan det bara gå framåt. Sist jag stod på ett par längdskidor tror jag var när jag gick i åttan eller nian och det var skol dm. Enda orsaken till att jag ställde då var att jag slapp en dag i skolan. Så att nu ge mig i kast med detta. Ja det kommer onekligen bli oerhört spännande.
Simningen ska vi inte tala om.
Undra om jag idag orkar simma 200 meter. Tveksamt. Kommer i ärlighetens namn inte ihåg när jag simmade den sträckan senast. Men jag är rädd för att även det var i högstadiet.
Cykel. Ja men cykeln har jag iaf transporterats 12 mil i en smäll för 3 år sedan.
Löpning. Aldrig sprungit längre än 10 kilometer.
Där har ni förutsättningarna.

Min fru sa Check!

Ja då sitter jag här.
2012-03-01 och har fått ett godkännande av min fru att under 2013 ge mig på en svensk klassiker. Så eftersom att detta känns som ett helt nytt projekt, där fokus har flyttats ifrån att gå ned i vikt till att komma i form inför vad som väntar mig. För den 3:e Mars 2013 så skall jag stå uppe i Sälen på ett par skidor med avsikten att transportera mig de nio milen ner till Mora.

Men resa dit är lång och jag har en hel del arbete framför mig.
För det är inte bara att komma i form.
Den 9 januari 2012 vägde jag in på 110 kilogram. Fetma klass 1.

Så allt jag vill säga är välkommen till bloggen som enbart kommer att handla om min resa mot en svensk klassiker.

Med vänliga hälsningar
Jonas Kristofersson