Men ikväll blev jag tagen efter att ha sett en dokumentär som heter "Tjock, tjockare".
Medans jag tittade på den fick jag en känsla av illamående och obehag. Ville stänga av, blunda och hålla för öronen. För det mesta av den enkla anledning att de ofta sa saker som var sanna. Känslor, ja det var många som inte kunde förhålla sig till känslor utan valde att äta. Vid sorg så var det mat som var tröst, vid glädje så firade de med mat. Faktum var att de avstod både det ena och det andra för matens skull.
Med deras leverne, som för så många överviktiga, så följde sjukdomar av typen diabetes, högt blodtryck, njursvikt och höga blodfetter.
Jag antar att denna dokumentär inte skulle ha träffat mig så hårt som den gjorde, om det inte vore för att jag i min familj har en historia av just dessa sjukdomar.
Fetma, diabetes (viktrelaterad) och högt blodtryck är inte på något vis obekant.
Men det som gör mig ledsen, nej, förbannad är att man tror man är någon jävla super människa som inte behöver röra på sig, dessutom så finns det mediciner som fixar blodsockernivån.
Så jävla egoistiskt.
Ja visst, det kanske är lätt att säga för mig som har börjat träna och äta hälsosamt. Men det är väl för fan inget som hindrar dig/er att göra det samma.
Bara att sätta på sig ett par skor och gå ut på en promenad om dagen, att laga hälsosam mat, ja det är inte ett dugg svårt om man vill.
För det är det som är en grundförutsättning, viljan.
Medans jag tittade på den fick jag en känsla av illamående och obehag. Ville stänga av, blunda och hålla för öronen. För det mesta av den enkla anledning att de ofta sa saker som var sanna. Känslor, ja det var många som inte kunde förhålla sig till känslor utan valde att äta. Vid sorg så var det mat som var tröst, vid glädje så firade de med mat. Faktum var att de avstod både det ena och det andra för matens skull.
Med deras leverne, som för så många överviktiga, så följde sjukdomar av typen diabetes, högt blodtryck, njursvikt och höga blodfetter.
Jag antar att denna dokumentär inte skulle ha träffat mig så hårt som den gjorde, om det inte vore för att jag i min familj har en historia av just dessa sjukdomar.
Fetma, diabetes (viktrelaterad) och högt blodtryck är inte på något vis obekant.
Men det som gör mig ledsen, nej, förbannad är att man tror man är någon jävla super människa som inte behöver röra på sig, dessutom så finns det mediciner som fixar blodsockernivån.
Så jävla egoistiskt.
Ja visst, det kanske är lätt att säga för mig som har börjat träna och äta hälsosamt. Men det är väl för fan inget som hindrar dig/er att göra det samma.
Bara att sätta på sig ett par skor och gå ut på en promenad om dagen, att laga hälsosam mat, ja det är inte ett dugg svårt om man vill.
För det är det som är en grundförutsättning, viljan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar